River av det första inlägget med en klassiker bland kakor - den mjuka, goda pepparkakan. Det är min mammas recept ursprungligen men jag har gjort små, små ändringar trots att det egentligen är att häda. I princip är den bara lite mer onyttig nu än när mamma gör den. Sätt ugnen på 175 grader och plocka fram:
2 ägg
2 dl socker
I, 5 tsk mald kanel
I tsk malda nejlikor
I, 5 tsk stött kardemumma
½ tsk ingefära
1 nypa salt
75 g smält smör
1 ½ tsk bakpulver
2 1/2 dl vetemjöl
1 dl mjölk eller helst grädde
2 msk lingonsylt
Lägg smöret i den form du valt och ställ in i ugnen medan den värms upp - du slipper diska en kladdig smörkastrull och kan smidigt bröa den redan smorda formen. Låt smöret svalna medan du sätter igång:
|
Vispa ägg och socker pösigt (ledtråd: det ska inte knastra på botten). |
|
|
|
|
|
|
|
Blanda mjöl och bakpulver ordentligt i en separat skål. |
Rör försiktigt ned mjölblandningen i äggsockret, tillsätt därefter grädden/mjölken. Nu är det dags för kryddor!
|
Mortla kardemumman, inte alltför fint. |
|
|
|
I med alla kryddorna i smeten! |
|
Nu tar du det svalnade smöret och häller i. Bröa formen också och häll därefter över i smeten den.
|
Droppa lingonsylt (jag har mammas hemkokta) över hela ytan. | | |
|
|
Ta en sked och smeta ut sylten med lätt hand. |
|
|
Tada! Den här gräddades i ungefär 30 minuter, alltid läge att känna efter då. |
|
|
Som genom ett underverk har lingonen bekvämt lagt sig på botten. Prickigt! |
|
Inga konstigheter alls, svingott och svinenkelt. Jag kommer att försöka experimentera lite (mandelmassa? äpplen?) framåt jul, men det här är ett bra grundrecept.