Tiramisu är en sådan dessert som jag trodde att jag tyckte illa om tills för bara några år sedan. Vet inte om det var den lite vuxnare kaffe-och-sprit-smaken som jag skyggade för - men i en god Tiramisu ska inte någon av de smakerna vara dominanta tycker jag. Med detta recept få man en riktigt fin och avvägd smak och fantastisk konsistens, både saftig kaka och krämig, ja, kräm helt enkelt. Gör den gärna en dag innan du ska servera den för att vara på den säkra sidan.
500 gmascarpone (2 paket)
5 msk
3 dl
3 st äggulor
20-24 st Savoiardikex/Ladyfingers
3 - 4msk
8 msk
1 msk
Börja med att vispa grädden och 1 msk socker i en bunke, vispa hårt för annars blir krämen för rinnig i ett senare skede. Tag därefter fram äggen.
Separera äggulorna från vitan, lägg i en annan bunke.
Blanda resten av sockret med äggulorna, använd gärna elvispen för all del.
Tag fram mascarponen och...
... kladda ned den i äggsockret och vispa till en fast kräm.
Tag sedan den vispade grädden och vänd ned i bunken, rör försiktigt tills det är ordentligt blandat. Ställ bunken åt sidan och ta fram spriten.
Annan sprit fungerar också, men jag gillar Amaretto.
Blanda Amaretto och kaffe och slå upp på ett fat eller en djup tallrik. Allt kommer förmodligen inte att gå åt, så gör hälften åt gången.
Kärlet behöver inte vara djupt, hela kexen ska inte doppas.
Ta fram kexen och prova med fördel ut lämplig form innan du börjar doppa. Jag valde en avlång vanlig kakform, där fick jag plats med tre våningar kex. Kexen ska doppas snabbt med undersidan i vätskan, kanske 1-2 sekunder. Ta en tesked och droppa några få droppar ovanpå kexet också.
Den sockriga sidan doppas icke.
När du doppat kexet, lägg i formen med doppsidan nedåt och fortsätt proceduren. Klar med bottenskiktet? På med ett generöst lager kräm! Fortsätt sedan att varva kex med kräm i önskat antal våningar med kräm som sista lager. Låt stå i kylen, gärna ett dygn. Skär duktiga skivor och pudra kakao över precis innan servering.
Såhär såg min ut i genomskärning (och utan kakao, glömde!)
Svingott, uppskattat och känns sjukt mycket mer avancerat än vad det är. Kexen brukar finnas i välsorterade butiker (hittade mina på Hemköp, man behöver alltså inte rusa runt i italienska delis) och Amarettoflaskan är ju en fröjd för ögat och en prydnad i hemmet. Win, win, win och som sagt väldigt gott.
Med viss rädsla och stor respekt grep jag mig an vetebrödsbaket igår. Min mamma är en hejare på bullar och jag vill givetvis hedra min ömma moder, men jag har historiskt sett inte lyckats så bra med vetedegar. Jag gick bananas och testade ett helt nytt recept, en helt ny deg - och föll sedan på målsnöret och bakade ut bullarna precis som jag alltid gör. Nästa gång, då ska jag våga göra knutar! Jag startade i vanlig ordning med att sparka igång ugnen, denna gång på 225 grader. Därefter rafsade jag fram:
150 g smör
5 dl mjölk
200 g crème fraiche
50 g jäst för söta degar
1 ½ dl socker
½ tsk salt
1 g saffran
ca 15-17 dl vetemjöl
1 ägg till pensling
Pärlsocker
Fyllning:
200 g mandelmassa
200 g smör
1 msk vaniljsocker
1 dl socker
Jäst för söta degar tages fram.
Smula den i bunken - för min del rostfri idag! Margareta fick vila.
Smält smöret i en kastrull, tillsätt mjölken och crème fraichen och låt stå kvar på plattan till det är fingervarmt. Slå vätskan i bakbunken och rör tills jästen lösts upp. Tillsätt därefter saffran, socker och salt och fortsätt röra. Nu är det dags för mjölet!
Tillsätt mjölet i omgångar, var försiktig så att du inte tar för mycket.
När degen släpper från bunkens kanter är det nog med mjöl.
På med ren bakduk och låt jäsa i 30-40 minuter. Dubbla storleken ska det vara!
Medan degen jäser kan fyllningen preppas. Rumsvarmt smör blandas med socker och vaniljsocker i en djup tallrik.
Riv mandelmassan grovt och lägg på en blommig plasttallrik om du har lust.
När degen jäst färdigt lägger du den på mjölat bakbord och knådar den smidig. Dela den i två delar, lägg den ena åt sidan. Fram med kavel, mjöla den lätt. Kavla ut ena degbiten till en rektangel (ungefär 40 cm gånger 60cm, men det är en höftning från min sida) och smeta på smörsockret. Strössla över mandelmassan och rulla ihop. Skär med vass kniv ca 2 cm tjocka skivor.
Har du gjort rätt ser ut ungefär såhär nu.
Lägg skivorna/bullarna på bakplåtspappersbeklädd plåt och forma dem lite med handen. Lägg över bakduken igen och låt jäsa i 30 min. Förbered en ny plåt och upprepa utbakningsproceduren med den andra degbiten. Precis innan gräddning, pensla bullarna med ägg och strö över lite pärlsocker. När första plåten är färdig ska den gräddas mitt i ugnen i 6-8 minuter. Håll koll noga, det går fort på slutet!
Låt bullarna svalna på galler. Ät inte alla.
Jag är kluven till resultatet måste jag säga - de blev goda, inte tu tal om det, men jag tycker inte att de blev så snygga? Delvis är det nog mitt fel som inte rullade tillräckligt tight, men delvis är det nog den här bullens natur. Nästa gång testar jag knutar! Eller så låter jag experten (mamma) står för vetebrödsbakandet framöver och håller mig till kakor.
Jag slits ofta mellan att vilja prova något nytt och att köra säkra kort (älskar berömmet på jobbet) - idag fick jag en snilleblixt som kombinerade de tu. Om man byter ut den bärande ingrediensen i en "gammal" kaka så blir det ju något nytt, fast med ganska modest risktagande. Jag tog mitt tryggaste recept Caramel Brownies och bytte ut mjölkchoklad mot vit choklad och vaniljsocker - vips så föddes Blondies! I princip hela tillvägagångssättet är detsamma, så sätt ugnen på 200 grader och get to it:
2 dl socker
2 1/2 dl mjöl
2 ägg
100 g vit choklad
2 tsk vaniljsocker
100 g smör
1 nypa salt
Tag fram din bakbunke of choice, jag håller mig till kära Margareta.
Knäck äggen och vispa samman dem med socker och vaniljsocker. Själva vispandet är den enda skillnaden mot Caramel Browniesreceptet, det är mest för att jag glömde mig och att jag gillar att vispa.
Som sagt, vispa ägg och socker till det är oknastrigt.
Smält smör och choklad i en kastrull, passa noga så det inte bränns vid.
Rör ned smörchokladen i bunken, tillsätt mjöl och salt. Häll över i form med löstagbara kanter eller en välsmord valfri och grädda i mitten av ugnen i cirkus 15 minuter.
Klart! Som en liten sol.
En alldeles utmärkt kaka, även för mig som egentligen inte tycker om vit choklad. Ganska roligt att få folk att försöka gissa vad den smakar - en ljus kaka associeras ju inte direkt med chokladsmak. Konsistensen blir helt perfekt, mera seg och fuktig än kladdig och rinnig, precis som jag vill ha det.
Jag kände inte för att baka igår, vilket medförde att kollegorna inte fick måndagskaka idag - inte populärt kan jag meddela. Jag utlovade såklart bot och bättring, kom hem och gav mig i kast med en av mina favoriter: Citron och mandelkaka. Det är kärleksbarnet mellan en mjuk citronkaka och en mazarin, ganska mäktig och liksom smörig mandelsmak och så citronen då, som kommer och fräschar upp lite. Man kan också säga att det egentligen är en lite upphottad sockerkaka, men det låter så trist. Och denna kaka är icke trist! Dunka på ugnen på 175 och skrid till verket:
2 ägg
2 dl socker
2 3/4 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
1 nypa salt
1 dl grädde
50 gram smält smör
200 g riven mandelmassa
Citronsaft och zest från en halv citron
Starta med att lägga smöret i formen du vill använda (idag körde jag på en avlång) och ställ in i ugnen. No kladd, no disk.
Knägg äggen i en bunke.
Tillsätt sockret, ta fram elvispen och gå lös. Oknastrigt ska det vara!
Blanda mjöl och bakpulvet separat.
Tillsätt grädden och mjölblandningen i bunken, blanda med slickepott. Tag därefter fram ditt rivjärn, skärbräda och mandelmassa (gärna kall, då går den lättare att riva).
Riv grovt och vänd ned i smeten.
Pressa ned citronsaften, saltet och zesten i bunken, blanda ordentligt. Bröa formen och häll i smeten, grädda sedan minst 35 minuter på falsen långt ned i ugnen.
Skär längs kanterna när kakan svalnat något och stjälp upp.
Skär upp, ät och svimma.
Den här kakan är godare än man först förstår när man provar den - det är liksom först vid eftersmaken som insikten om the goodness slår till. Jag har gjort den här massor av gånger nu (vissa av bilderna är gamla), men slutar inte förvånas över hur god den är. Ännu en enkel succékaka att lägga till i registret helt enkelt!
Misslyckades med bakandet i onsdags, skyller på sjukdom. Tänker inte ens bemöda mig med att lägga upp bedrövelsen, eftersom bilderna blev fula och resultatet trist. Smashar istället in en riktig vinnare, nämligen crowd pleasern Caramel brownies, ärligt lånad från Söta Saker. Det här är kakan som får vuxna människor att svulla som tonårsbulimiker, män att fråga efter receptet och kvinnor att fria. Kort sagt; succe varje gång - och busenkelt. Ugnen på 200 grader tack, rota fram:
2 dl socker
2 1/2 dl mjöl
2 ägg
100 g mjölkchoklad
100 g smör
1 nypa salt
Jag rekommenderar att smälta smöret i en kastrull istället för i formen - däremot kan du smöra formen och pudra den med kakao innan du kör igång med resten. Smidigt att ha allt klart, smält choklad har en tendens att stelna snabbt.
Tag två medelstora ägg.
Ned i bunken tillsammans med sockret, vispa slarvigt med gaffel.
Smält smöret och chokladen tillsammans i en kastrull.
Rör ned smörchokladen i äggsockret, tillsätt därefter mjöl och salt i omgångar.
Häll snabbt ned smeten i formen innan den stelnar.
Idag valde jag en med avtagbar kant, tyckte det passade. Gillar denna.
Grädda i mitten av ugnen minst 15 minuter. Jag preppade underlägg under tiden.
Låt svalna, skär i lagoma kuber och ta emot applåderna.
Inga alls konstigheter, man bakar den på 5 minuter blankt och det är ju verkligen inga avancerade ingredienser. Ändå är det i särklass den dessert jag fått mest beröm för. Tar med det som återstår till kollegorna på måndag, ser redan fram emot de klentrogna, förtjusta minerna första tuggan alltid ger upphov till.
Efter förra veckan utflykt till småkakornas land är jag tillbaka på bekvämt territorium, nämligen de mjuka kakornas. Den här kakan är ett experiment som blev otroligt lyckat - helt enkelt resultatet av svaret på frågan "Vad är svingott tillsammans?". Mandelmassa, vanilj och kardemumma! Sätt ugnen på 175 grader och leta fram:
75 g smör
2 ägg
2 dl socker
3 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
2 tsk vaniljsocker
1 nypa salt
1 tsk stött kardemumma
150 g mandelmassa
1 dl grädde
Som vanligt: ställ in först in smöret i kakformen så smälter du smöret och smörjer formen samtidigt och utan kladd. Kom ihåg att ta ut det bara, brukar vara klart ungefär när äggen och sockret vispats.
Knäck äggen i bakbunke, tillsätt sockret.
Vispa fluffigt och oknastrigt.
Mät upp bakpulver, mjöl, vaniljsocker och salt i en egen skål. Blanda.
Stöt kardemumman och hata mig inte för att jag har en så snygg mortel.
Blanda i mjölblandningen i äggsockret, tillsätt därefter kardemumman. Häll i det svalnade smöret och grädden. Plocka fram rivjärnet och ta fram mandelmassan:
Riv grovt och akta fingrarna. I med rivet i smeten!
Blanda och provsmaka, häll därefter smeten i din bröade form. Grädda långt ned i ugnen i minst 35 minuter, förmodligen snarare 45. Beror på vilken form du använder såklart, jag tog en hjärtformad.
Låt svalna lite, skär sedan längs kanterna och stjälp upp på ett fat.
När kakan svalnat, pudra med lite florsocker blandat med vaniljsocker.
Resultat: succé! Alla som testat den här kakan (Emelie, jag själv samt mina arbetskamrater) är eniga: den är ungefär hur god som helst - lite som en blandning mellan bulle och kaka smakmässigt på grund av kardemumman. Konsistensen är underbar, saftig utan att vara tung. Nu ska jag ta en bit till!
Jag har ett bra track record när det gäller mjuka kakor, men det var länge sedan jag försökte mig på småkakor. Idag bestämde jag mig för att våga och förhoppningsvis vinna. Jag har svårt för riktigt torra och liksom knackiga småkakor, men snitt ska vara ganska sega vilket lät lovande. På Söta Saker (som jag verkligen gillar) hittade jag ett recept på kanelsnitt som verkade ganska likt Leilas (som jag verkligen inte gillar) kolasnitt. Jag slog ihop recepten eftersom jag gillar både kola och kanel:
100 gram smör
1 dl socker
1 tsk kanel
1 tsk ingefära
1/2 tsk vaniljsocker
1 nypa salt
2 msk sirap
½ tsk bikarbonat
2 – 2 ½ dl vetemjöl
Här är alla ingredienser utom ingefära och salt.
Ta en dl socker och lägg i din bakbunke.
Lägg i smöret också, bra om det är rumstempererat.
Blanda ihop smör och socker, jag använde elvisp.
Blanda som vanligt mjöl och bikarbonat separat. Ta 2 dl mjöl, vänta med resten.
Knåda ned mjölblandningen, kryddorna och sirapen i sockersmöret. Tillsätt mer mjöl om degen känns kladdig - du har ju en halv dl att spela med. Dela degen i två delar och gör två rullar på smord plåt/bakplåtspapper. Platta ut rullarna lite, de ska vara cirkus en centimeter höga.
Typ så här. Jag tryckte en gaffel ovanpå, det blev ganska fult tyvärr.
Grädda i mitten av ugnen i ungefär 12 minuter på 175 grader. Ta ut plåten, låt längderna svalna lite och skär därefter sneda "remsor" som du lägger på galler.
Färdigt! Jag gillar dem ganska sega i konsistensen.
Måste säga att det blev över förväntan, riktigt goda kakor. Lärdomar? Kanske tar jag lite mer sirap nästa gång för att få dem ännu segare. Tror att man kan tillsätta nästan alla juliga kryddor utan problem, både nejlikor och kardemumma skulle göra sig finfint. Julsnittar nästa!
River av det första inlägget med en klassiker bland kakor - den mjuka, goda pepparkakan. Det är min mammas recept ursprungligen men jag har gjort små, små ändringar trots att det egentligen är att häda. I princip är den bara lite mer onyttig nu än när mamma gör den. Sätt ugnen på 175 grader och plocka fram:
2 ägg
2 dl socker
I, 5 tsk mald kanel
I tsk malda nejlikor
I, 5 tsk stött kardemumma
½ tsk ingefära 1 nypa salt
75 g smält smör
1 ½ tsk bakpulver
2 1/2 dl vetemjöl
1 dl mjölk eller helst grädde
2 msk lingonsylt
Lägg smöret i den form du valt och ställ in i ugnen medan den värms upp - du slipper diska en kladdig smörkastrull och kan smidigt bröa den redan smorda formen. Låt smöret svalna medan du sätter igång:
Vispa ägg och socker pösigt (ledtråd: det ska inte knastra på botten).
Blanda mjöl och bakpulver ordentligt i en separat skål.
Rör försiktigt ned mjölblandningen i äggsockret, tillsätt därefter grädden/mjölken. Nu är det dags för kryddor!
Mortla kardemumman, inte alltför fint.
I med alla kryddorna i smeten!
Nu tar du det svalnade smöret och häller i. Bröa formen också och häll därefter över i smeten den.
Droppa lingonsylt (jag har mammas hemkokta) över hela ytan.
Ta en sked och smeta ut sylten med lätt hand.
Tada! Den här gräddades i ungefär 30 minuter, alltid läge att känna efter då.
Som genom ett underverk har lingonen bekvämt lagt sig på botten. Prickigt!
Inga konstigheter alls, svingott och svinenkelt. Jag kommer att försöka experimentera lite (mandelmassa? äpplen?) framåt jul, men det här är ett bra grundrecept.
